fredag 24 oktober 2014

Riksdagsmän

Ståndsriksdagen var en riksdag som tillkom under 1400-talet och existerade fram till 1866 då tvåkammarriksdagen infördes. Riksdagen var då indelad i fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder. Jag har inte hittat ett endaste spår av varken adel, präster eller borgare i släkten, men desto fler bönder. Därför känns det inte mer än rätt att vi representerat den svenska allmogen vid tre tillfällen i den lagstiftande församlingen och tillika Sveriges högsta beslutande organ.

De fyra stånden sammanträdde och röstade var för sig, men sammanhölls av kungen. Deras sammanträden, så kallade riksdagar, varade i början av ståndsriksdagens tid under några veckor och det kunde gå ett eller flera år mellan riksdagarna. Bondeståndet skulle utgöras av en bonde från varje härad. Representationen verkar ha hållit sig omkring 150 bönder vid varje riksdag.

Släktens tre riksdagsmän tog plats i den svenska riksdagen vid olika tillfällen:

1719 års riksdag:

Olof Andersson, danneman från Åkerby i Österlövsta, representerade Lövstads tingslag. Olof är
farmors morfars morsmors mormors farfars bror, och jag har berättat om honom tidigare: Sveriges första strejkledare.
Riksdagen beslöt den 23 januari 1719 att välja Ulrika Eleonora till Sveriges drottning. Den 21 februari antogs också en ny regeringsform, där det kungliga enväldet avskaffades. Drottningen kröntes sedan i Uppsala den 17 mars.

1765-66 års riksdag:

Jacob Henning, skattebonde från Östanå, Älvkarleby, representerade Älvkarleby tingslag. Jacob är mormors farmors mormors mormors kusin. Jacob var morfar till den kände spelmannen Byss-Calle, se Byss-Calle.
Vid 1765-66 års riksdag tog mösspartiet över makten från hattarna. Tryckfrihetslagstiftningen infördes. Det är genom 1766 års tryckfrihetsförordning som Sverige än i dag har den unika, grundlagsskyddade offentlighetsprincipen.

1789 års riksdag:

Adrian Persson, häradsdomare från Yvre, Tierp, representerade Tierps och Vendels tingslag samt Norunda härad. Adrian är farfars mormors farmors bror och bror till Johanna Martelleur, se Jakten på Martelleurs grav.
1789 års riksdag handlade mycket om Gustav III:s ryska krig. En ny svensk grundlag, förenings- och säkerhetsakten, infördes som ett tillägg till 1772 års regeringsform och resulterade i ett praktiskt taget totalt kungligt envälde. Akten gav kungen rätt att efter eget gottfinnande förklara krig, sluta fred och ingå pakter med främmande makt utan att detta krävde riksdagens godkännande. Förenings- och säkerhetsakten upphävdes genom 1809 års grundlag.

Källor:

Ludvig Mårtensson: Förteckning över bondeståndets ledamöter vid riksdagarna 1710-1800, Stockholm 1937.
Wikipedia: Sveriges riksdags historia.
Nationalencyklopedin: Förenings- och säkerhetsakten.

2 kommentarer:

  1. Hej Mikael!

    Läste lite om förenings- och säkerhetsakten här på din sida. Troligen gillade din förfader Adrian denna. Bönderna var starkt kungatrogna vid denna tid. Tillägget till grundlagen gav bönderna rätt att köpa kronojord för första gången, dessutom upphävdes jaktregalet på deras mark, alltså, de kunde börja jaga på sin egen mark, något som inte varit tillåtet sedan medeltiden. Dessutom kunde ofrälse nu inneha i stort sett alla ämbeten i riket.

    Kungen blev inte enväldig enligt 1600-tals mått, men hans makt utökades avsevärt. Dock hade han som sagt kraftigt folkligt stöd, då den nya grundlagen främst berövade adeln tidigare privilegier.

    SvaraRadera
  2. Stort tack för initierad kommentar!

    SvaraRadera