Emigranter

De flesta svenskar har någon i släkten som har emigrerat till Nordamerika. Från slutet av 1800-talet till tidigt 1920-tal lämnade ungefär 1,3 miljoner svenskar Sverige och flyttade främst till USA. Resan till Amerika gick med båt över Atlanten. Orsakerna till den omfattande emigrationen var främst överbefolkning och fattigdom i hemlandet, men även svenska statskyrkans dominans och konservatism har angetts som bidragande orsak.

Även jag har stött på amerikafarare bland i min släkt. Flera exempel finns, men jag tänkte ta upp en familj vars levnadsöde jag fått berättat just genom släktforskningen. När jag lade in min mormors farfars brorson i släktträdet på Ancestry, fick jag ett mail av en kvinna i Minneapolis som berättade att det var hennes morfar.

Karl Gustaf Sätterström, kusin till mormors far, föddes 1886 i Lövsta bruk i Österlövsta socken. Hans far Karl Johan var statdräng och senare bruksarbetare vid Lövsta. Familjen flyttar 1899 till Hofors i Gästrikland. Karl Johan och äldste sonen Per försörjer sig som stenarbetare, men förmodligen känner man att det borde gå att få ett bättre liv någon annanstans, för bröderna bestämmer sig för att företa sig den långa resan över till Nordamerika. Per åker först över år 1903, och förmodligen skriver han hem till lillebror att han också borde komma till Amerika, för tre år senare är det Karl Gustafs tur att ta steget över pölen. Han är alltså 20 år vid emigrationen. Den 8 augusti 1906 går avfärden från Göteborg på fartyget Rollo, byggt 1870 speciellt för Göteborgslinjen. Tre dagar senare lämnar man Southampton i England, och den 18 augusti når fartyget New York och immigrantstationen på Ellis Island.

Amerikafararen Rollo, rederi Thomas Wilson Sons & Co.

Framme i USA hamnar Karl Gustaf i Aurora i Illinois, strax utanför Chicago, där han jobbar som snickare vid järnvägen. I Chicago träffar han en annan svenskemigrant, Jenny Eugenia Torslund, som han gifter sig med 1912. Jenny kom till USA 1902, när hon var 11 år, med sina föräldrar och två systrar. Chicago var vid förra sekelskiftet ”Sveriges andra stad”, dvs staden där näst flest svenskar bodde, efter Stockholm.

Såväl Karl Gustaf och Jenny som Jennys föräldrar flyttar till nordvästra delen av South Dakota, där de får en bit land på prärien att bruka. Enligt en lag från år 1862, den s.k. homesteadlagen, kunde mark delas ut gratis åt nybyggare i Mellanvästern. De som inte var amerikanska medborgare förband sig att bli det och de förband sig även att bruka jorden. Efter fem år övergick den fulla äganderätten till jorden till nybyggaren, om denne fullföljt alla villkor.

Torvkakor till husbygge, South Dakota.

De bor där under några år i ett litet enkelt torvhus, halvt om halvt nedgrävt i marken. Denna sorts hus var ganska vanligt för nybyggare i Mellanvästern. Man grävde upp ca 6*4 decimeter stora torvkakor som man staplade på varandra. Omkring 3000 sådana byggstenar gick åt för att bygga ett hus. Man hade enligt homesteadlagen sex månader på sig att bygga ett beboeligt hus, vilket kunde vara nog så tufft utan ordentliga redskap.

Livet var förmodligen tämligen tufft ute på en ödslig prärie, där det enda som växte var ett långt segt gräs, och inga pengar att köpa virke för. Familjen Setterstrom, som de heter nu, lämnade någon gång mellan 1917 och 1920 South Dakota och flyttade till Little Falls i Minnesota, där de slog sig ner som farmare och deras barn växte upp.

Karl Gustaf Sätterström och Jenny Thorslund.

 

Karl Gustafs bror Per återvänder till Sverige, liksom ungefär en femtedel av samtliga emigranter, och tillbringar sina sista år i Österlövsta som träarbetare.

Källor:
Kyrkböcker i Österlövsta.
Passagerarlistor Göteborg-New York.
Wikipedia: Emigrationen från Sverige till Nordamerika.
”About our story”, ett projekt inom Smithsonian’s National Museum of American History.
Special thanks to my 4½^th cousin Pat Kennedy in Minneapolis, Minnesota, USA.