Strömsbergs bruk – Upplands vita pärla

Några kilometer norr om Tierp ligger Strömsberg, ett av de bäst bevarade vallonbruken.
Sommaren lider ju mot sitt slut, men ett utflyktsmål att rekommendera till nästa år är Strömsbergs café som ligger i det gamla brukskontoret precis vid Tämnarån.

Strömsbergs bruk anlades på 1640-talet och lades ner 1920, men bruksmiljön är väldigt intakt. Det gäller såväl industribyggnader som arbetarbostäder. Bruket ligger väldigt vackert kring bruksdammen.

Vid Strömsbergs bruk har följande av mina anor bott och verkat:
Ff mf mf f Johan Jansson f 1732. Dagkarl vid Strömsbergs bruk vid sonen Jans födelse 1769.
Mm fm mm mf Jan Persson Tomt 1723 - 1804-11-08. Bruksarbetare, dagkarl och körare vid Strömsberg.
Mm fm mm mm f Mårten Henning ca 1683 - 1747-02-21. Hammarsmed, mästersven och bokare vid Strömsberg.
Mm fm mm mm ff Pierre Henning ca 1628 - 1727-09. Finns vid Strömsberg 1653-1706, räckarmästare.

Strömsberg tillhör Tolfta socken. I socknen har betydligt fler av mina anor bott än de som listas ovan, framför allt på morfars och mormors sidor. Den senaste av mina anor som var född i Tolfta var min mormors farmor Anna Helena Strömbäck som föddes på juldagen 1858 i Rocknö, som ligger cirka 1,5 km norr om Tolfta kyrka. Hennes föräldrar var båtsmannen Erik Ersson Strömbäck och Greta Johanna Ersdotter. Anna Helena gifter sig 1887 med min mormors farfar Frans August Sätterström och flyttar till honom i Åkerby bruk i Österlövsta.

Tolfta kyrka ligger vid landsvägen ca fem km norr om Tierps samhälle och är en vitmålad medeltida kyrka. Till utseendet påminner den mycket om grannen i Tierp, med skillnaden att Tolfta kyrka saknar hörnspiror.

Janne Vängman och Norra Roslagens båtsmän

Tjo flöjt sa Janne Vängman! Är det någon mer än jag som har hört det uttrycket? Min morfar drog till med det emellanåt. Det kommer tydligen från en bok i en romanserie och senare även filmer från 1930- och 40-talet om en sprallig torpare från Ångermanland. Hade morfar vetat vad hans farfars morfars morfar hette kanske han hade modifierat uttrycket en smula till ”Tjo flöjt sa Janne Fjällman”.

Jan Fjällman var båtsman i Norra Roslagens 1:a Båtsmankompani. Han skrevs in i flottan 1747, vid 24 års ålder, och fick avsked därifrån 1775 enligt generalmönsterrullan.
En båtsman var en militär som i det svenska indelningsverket tillhörde örlogsflottan för tjänstgöring ombord, och som för sitt uppehälle tilldelades ett båtsmanstorp. Norra Roslagens Båtsmanskompanier var kompanier med roterade båtsmän. Två eller flera gårdar gick samman och bildade en rote. Roten betalade årlig lön, kläder och stod för ett båtsmanstorp med tillhörande odlingsbar mark. Ibland ingick vissa förmåner, som utsäde eller annat.

Ytterligare tre förfäder tjänade flottan i samma kompani: Olof Jansson Falk i Försäter (född 1672, död 1754), Per Larsson Forsman i Försäter (1682-1746) och Erik Ersson Strömbäck i Rocknö i Tolfta socken (1824-1897) Alla dessa tre är anor på mormors sida. Observera de dubbla efternamnen. Rekryten fick sitt båtsmansnamn vid antagningen och namnet bands till en viss rote. Inom ett kompani skulle endast en båtsman inneha ett visst namn och normalt tog nästa man på samma rote föregångarens namn. Det är alltså inte alls säkert, snarare föga troligt, att två personer med samma båtsmansefternamn är släkt. Undantag förstås i de fall då sonen tar över faderns plats vid roten.

Lästips:
Norra roslagens båtsmanskompani i Österlövsta 1628-1901. Nordens folkhögskola, projektarbete, 2001.
Tjo flöjt, sa Janne Vängman. J.R. Sundström, 1936.