Mer om historiska förolämpningar

Jag tänkte spinna vidare på verbala förolämpningar förr i tiden (se Förolämpningar genom tiderna). 

Efter att ha gått igenom en dombok från Vendels socken åren 1615-1645 kan man konstatera att den största delen av de ärenden som togs upp vid tinget var just förolämpningar. Visst finns det annan spännande läsning också, t.ex. en fånge på Örbyhus slott, dömd för dråp, som hjälptes på flykten från sitt fängelse, men många av domarna handlar om småstölder, arvstvister och skador vid slagsmål, och relativt många om okvädningar, anklagelser och direkta förolämpningar. Jag kan inte låta bli att redovisa några av de jag tycker är de mest läsvärda.
Mina egna förfäder finns inte omnämnda i domboken mer än i några tråkiga överlåtelser av ägor, men det kanske bara är positivt...

Den 10 mars 1619: ”Hans i Libbarebo hadhe skeltt sin granne Per Erichsson för tiuf och Rackare, thett han inthet bewisa kunde vthan strax sin ord igen kallade wart derförs saack 6 mr.”

Den 8 oktober 1619: " Anna Matzdotter i Karby hade ropar hustro Walborgh för een sugga och suggerumpa, wart saak 3mr."

Den 28 juni 1623: "Lars Lifstensson kallade hustru Anna ormesalterska och en skamsäck, wart Lars saack 3 mr för hwarthere skeltzordh."

Den 1 december 1626: "Bencht Matzon i Burunghe hade kallat Jöran Eskilson i Öster Ekeby en hundher, rackare och prackare, det han eij nekade. Saker till 6 mr."

Den 9 oktober 1633: "Noch sakfälldes Pell Persson i Skarpekeby till böter 6 mr. för oquedensord i dedh han hade kallat Erich prophoss fogdekyssa och smöraskeslickare."