torsdag 8 september 2022

Anor i Finland

Farmors mormors farmors mormor Anna Greta Broberg dör tragiskt i barnsäng i november 1774 i samband med att hennes och maken Per Larssons sjätte barn föds. Familjen bor i Tuva i Tierps socken, strax söder om kyrkan. I yngste sonen Pers födelsenotis står Anna Greta som Olofsdotter Broberg. Det innebär alltså att hennes far hette Olof Broberg. I en annan dödsnotis från 1774 hittar man honom, gifta bonden Olof Broberg i Hallsta som går bort vid en ålder av 75½ år. Hallsta är grannbyn till Tuva, ännu lite närmare kyrkan. I Hallsta dör även 1777 befallningsman Brobergs änka M.E. Söderman 74 år gammal. Med tanke på att Anna Gretas och Pers äldsta barn fick namnet Maria Elisabet, och det var kutym vid den här tiden att äldsta dottern fick namn efter mormodern (och äldsta sonen efter farfadern), var det troligt att det här verkligen var Olof Brobergs hustru och Anna Gretas mor och att M.E. stod för Maria Elisabet. Den första husförhörslängden för den här delen av Tierps socken är från 1782, så därifrån kunde man inte få mer information.

Efter lite mer slående i kyrkböckerna i Tierp med fokus på namnet Broberg hittar jag två stycken vigselnotiser efter varandra daterade samma dag, den 6 januari 1765. Pigan Barbro Olofsdotter Broberg gifter sig då med bonden Erik Larsson i Tuva och pigan Elisabet Olofsdotter Broberg gifter sig med drängen Olof Olsson i Hallsta. Det här är högst sannolikt systrar till Anna Greta.

Jag ville ju förstås veta vilka Olof och Maria Elisabet var, och var de kom ifrån. En teori var att Olof var soldat och Maria Elisabet soldatdotter (eller möjligen fosterbarn från något barnhus), med tanke på att båda hade efternamn som inte var patronymikon. Men jag hittade inget vettigt i soldatregistret. Namnet Söderman hade jag över huvud taget inte stött på tidigare i min släktforskning.

Men så gjorde jag en sökning på FamilySearch, som är en ideell organisation som bl.a. indexerar kyrkböcker och gör uppgifterna sökbara. Detta hade jag visserligen gjort förut på den här familjen, men jag tänkte att jag kanske hade missat något, och glömde denna gång att klicka i att jag endast ville söka i svenska arkiv. Plötsligt fick jag nu träffar på att Olof Broberg och Maja Lisa Söderman fått fem barn i Uusimaa (Nyland på svenska) i Finland; Anna Greta född 1734, Lisken (vanligt smeknamn på Elisabet) född 1737, Barbro född 1739, Johannes född 1742 och Andreas född 1745. Det stämde ju väldigt bra med de tre barn jag kände till från Tierp. Fyra av barnen hade dessutom uppgiften att de var födda i Sipoo i Uusima. Sipoo kommun heter Sibbo på svenska, och där någonstans fick jag tanken att någon på FamilySearch hade blandat ihop Sibbo i Finland med den lilla byn Sibbo i utkanten av Florarna i den nordvästra delen av Films socken i norra Uppland, men det kanske inte var så troligt ändå. Sipoo/Sibbo var länge en svenskspråkig kommun, trots att den endast ligger ett par mil från Helsingfors. På 1950-talet var andelen svenskspråkiga omkring 80%, men nu är den siffran nere kring 30%.

Jag kom då att tänka på en svenskspråkig kontakt i Finland som jag mailat med lite fram och tillbaka för ett tag sedan eftersom vi hade fått en halvnära DNA-matchning på FamilyTreeDNA för sisådär sju år sedan. Jodå, efter lite sökande bland gamla mail hittade jag honom, med anor i just Sibbo. Min finlandssvenske vän hjälpte mig hur man skulle söka i HisKi, som innehåller sökbara avskrifter av innehållet i många finska kyrkböcker. Där kunde man hitta att Olof och Maja Lisa gifte sig i Sibbo den 1 november 1733, där hon benämns som husjungfru och han som sågmästare. De fanns också listade i den äldsta bevarade husförhörslängden i socknen, vid Eriksnäs, som var en stor herrgård som vid den här tiden ägdes av Carl Fredrik Nordenberg (adlad Nordenskiöld), vars släkt faktiskt härstammade från Nordanåker torp i Tierps socken i Uppland. Under det som i Finland benämns som Den stora ofreden, den delen av det stora nordiska kriget när Finland var ockuperat av Ryssland åren 1713-1721, flydde Nordenbergs familj över till den svenska sidan men kom sedan tillbaka efter freden.

Olof Broberg benämns alltså som sågmästare i kyrkböckerna i Sibbo, och min kontakt visste att Carl Fredrik Nordenberg vid den här tidpunkten försökte grunda en sågindustri på Fagerö i Sibbo skärgård, som hörde till Eriksnäs, och att Olof då kanske var anställd för just det projektet. Det är mycket möjligt att Nordenberg hade hämtat sin sågmästare från sina gamla hemtrakter, alltså från Uppland. Broberg är ett namn som är flitigt förekommande i Tierpstrakten, och var ett vanligt soldatnamn.

I Runslingan (Upplands släktforskarförening) kan man bl.a. läsa om projektet Soldatregistret Uppland, ett projekt startat för att inventera soldater från Uppland i det yngre militära indelningsverket åren 1682-1901. Där har man bl.a. listat det manskap som fördes över från svenska regementen till reguljära finska regementen när det stora nordiska kriget tog slut 1721. De hade förmodligen varit förlagda i Finland en längre tid under kriget mot Ryssland, och blev nu kvar efter freden i maj 1721. I den listan finns en Olof Brosberg som förs över från Upplands femmänningsregemente till häst till Nylands och Tavastehus läns dragonregemente. Det skulle möjligen kunna vara densamme som ”min” Olof Broberg, som i så fall lämnar det militära och blir sågmästare istället.

Maja Lisa då? Även om Söderman är ett ganska vanligt finlandssvenskt namn var det ett mycket ovanligt namn i Sibbotrakten vid den här tiden. Det kan vara så att även Maja Lisa var född i Sverige. I soldatregistret hittar man en Per Söderman född 1695, tillhörande Månkarbo rote. Detta skulle möjligen kunna vara en bror till Maja Lisa. Det var inte alltför ovanligt att man i soldatsläkter gifte sig med någon från en annan soldatsläkt.

Det framgår också av husförhörslängderna att familjen flyttar till Sverige 1750. Klarlagt är alltså att jag har åtminstone en ana född i Finland, Anna Greta Broberg 1734 på Eriksnäs i Sibbo. Hur min kontakt och jag är släkt vet vi dock fortfarande inte.

Källor:
Biografiskt lexikon för Finland: Nordenskiöld, Carl Fredrik
Runslingan: Soldatregistret Uppland http://www.runslingan.se/node/30
Centrala soldatregistret: https://www.soldatreg.se/sok-soldat/

fredag 14 januari 2022

Mjölnarens dotter

Klas Gelotte, stångjärnssmeden och smältaren vid Söderfors bruk, har tidigare kort avhandlats. Han var min farmors mormors mormors farfars farfar och föddes omkring 1679. Fadern hette också Klas Gelotte och modern var Katlin Nonnet. Familjen kom på 1680-talet till Söderfors där Klas den äldre var mästerräckare vid det nystartade bruket. Söderfors bruk förtjänar för övrigt ett eget kapitel, så mer om det vid ett annat tillfälle. Vallonsläkterna inklusive Gelotte är ordentligt utredda av många vallonforskare, t.ex. Kjell Lindblom som har givit ut flera böcker i ämnet. Men vem var Klas hustru Margareta Persdotter Ekström och varifrån kom hon? Här krävdes det lite mer egen efterforskning.

Några ledtrådar fanns att finna bland dopvittnena till Klas och Margaretas barn; där förekommer ”byggmästaren Per Ekström”, ”byggmästarens bror Zachris” samt ”Jöran Persson Ekström”. Med tanke på efternamnen på dessa borde de vara bröder till Margareta. Bland dopvittnena fanns även ”mjölnarens son vid Gysinge”, dock inte namngiven mer än så. Jag fick därför kliva över gränsen till Gästrikland och börja leta i kyrkböckerna i Österfärnebo, dit Gysinge hör. Och den som letar han finner. I en kort vigselnotis år 1700 står att Clas Gilliotta och Margareta Ekström vigs den 24 juni i Gysinge (den gängse seden var att man gifte sig i brudens hemsocken). När jag bläddrar i husförhörslängderna för Gysinge bruk från 1722 och framåt hittar jag byggmästare Zacharias Ekström som dör 5 maj 1728, 37 år gammal. Hans mor anges vara Anna Martinell, som dör 30 mars 1729, 77 år gammal, och är sockenmjölnaren Per Larssons änka. Dock var Anna inte mor till Margareta. Per Larssons första hustru Katarina dör 1689, då Margareta är sju år gammal.

Anna Martinell är ju då inte en ana till mig, men ändå intressant eftersom jag har flera Martinell bland mina förfäder. I Annas dödsnotis står att hon var 77 år gammal vid sin död 1729, och alltså född omkring 1652. Troligt är då att Anna är dotter till någon av sönerna till ”anfadern” Francois (Frans) Martinelle. Till exempel är det troligt att Francois’ son Mårten vid Lövsta bruk får flera barn på 1650-talet som inte är namngivna i några källor. Jag stämde av den teorin med Martinellkännaren framför alla andra, Jan Olsson, och han höll med om detta.

Mjölnaren Per Larsson blir kvar i Gysinge till sin död, liksom hustrun Anna. Däremot beger sig några av barnen iväg på annat håll. Margareta flyttar som bekant till Söderfors, där maken Klas är stångjärnssmed och smältare vid bruket. Hennes bror Jöran Persson Ekström gifter sig i Söderfors med Lena Andersdotter, och blir senare mjölnare vid Husby kvarn i Tierp. Brodern Per Ekström blir byggmästare och mjölnare (en inte alltför ovanlig kombination av yrken på den här tiden) i Söderfors, där han får flera barn med Cajsa Johansdotter. Halvbrodern Sakarias Ekström (även benämnd Zacharias och Sachris) gifter sig med Lena Persdotter Wulff från Söderfors och arbetar som byggmästare i Gysinge. Åtminstone fyra av Pers barn tar sig alltså efternamnet Ekström. Persson respektive Persdotter var kanske inte fint nog för dem.

Gysinge var ursprungligen namnet på forsen i Dalälven där bruket kom att anläggas. Här hade byarna Koversta och Nässja sina kvarnar. Bruket grundades 1688 i samband med att Peder Swensson Printz fått tillstånd av bergskollegium att anlägga en masugn och en vattendriven hammare. Extra intressant är att det fortfarande finns rester kvar av den gamla kvarnen på en liten holme ute i den forsande älven. Förmodligen var det just där som mjölnaren Per Larsson med familj bodde och arbetade. Måhända ett utflyktsmål i sommar?



Kvarnruinen vid Gysinge.
Bengt A Lundberg / Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetet