Häxprocesserna i Uppland

I Sverige avrättades omkring 400 personer för häxeri mellan 1492 och 1704. Av dessa inträffade de flesta fall under en kort men intensiv period; de åtta åren mellan 1668 och 1676, då den häxhysteri som kallas "Det stora oväsendet" bröt ut och orsakade en stor mängd häxprocesser i landet. Det är denna ökända period av intensiv häxjakt som är mest känd och utforskad och som brukar beskrivas i historieböckerna då man läser om häxprocesser i Sverige.
Den största omfattningen av den svenska häxjakten skedde i häxprocesserna i Torsåker i Ångermanland när 71 personer; varav 65 kvinnor (var femte kvinna i Torsåkers socken), 2 män och 4 pojkar halshöggs och brändes på bål den 1 juni 1675.

Inte heller Uppland var förskonat från häxprocesser. I juni 1675 stod fyra kvinnor inför rätta i Österlövsta socken. De anklagades för att ha spridit ut blåkullarykten om en kvinna som kallades
Brita i Valnäs. Eftersom jag har en hel del anor i de trakterna så skulle det inte vara helt långsökt om denna Brita fanns med i mitt släktträd. Och jo, hon skulle mycket väl kunna vara identisk med morfars farmors farfars farmors farfars mor som hette Brita och var gift med Johan Persson och mor till Per Jansson i Valnäs. Men hur skulle jag få bevisat att det var just hon det handlade om?
Jag hittade också en referens till en doktorsavhandling från 1918, där häxprocesserna beskrivs. Där står att läsa att ”… Detta skulle säkerligen betyda, att Brita, trots det att hon var dotter till häradsdomaren i Valnäs, skulle bli inblandad i trolldoms väsendet och icke undgå att bli livdömd…”. Brita var alltså dotter till en häradsdomare, en ledtråd att ta med sig i sökandet.

I Per Janssons dödsnotis står att läsa att fadern hette Johan Persson och modern Brigita, som är smeknamn för Brita. Jag lyckades leta upp fadern Johan Perssons dödsnotis från 1709, där hans föräldrar nämns och dessutom hustruns namn, Brita Tomasdotter, samt att hon dog 1697. Där står även att Johan varit tolvman under lång tid, vilket var goda nyheter. Sannolikheten är ganska stor att det inte duger med vem som helst för dottern till en häradsdomare. En tolvman skulle däremot kunna vara ett bra parti. Men Brita dog ju redan 1697, och död- och begravningsboken för Österlövsta börjar först 1702, så där går det inte att hitta någon information om vilka Britas föräldrar var.

Jag tittade då i släktforskningsprogrammet Ancestry, för att se om jag kunde få några tips från andra släktforskare som eventuellt hade forskat på samma personer. Där hade jag den stora turen att uppenbarligen vara tiomänning med en hängiven släktforskare från Västergötland, som enligt egen utsago ”tillbringat alldeles för mycket tid med att läsa domböcker från Österlövsta” (ytterst sympatiskt, tycker jag). I en dombok från 1697 framgår att Brita vill sälja sina arvslotter i Orsbo och Elinge, och styvfäderna till hennes bröder Lars och Olof Tomasson köper lotterna av henne å sina barns vägnar. Fadern till Lars och Olof Tomasson (och även Brita) är häradsdomaren Tomas Olofsson i Orsbo, och säkerligen den ende häradsdomaren som skulle kunna komma ifråga att vara till att vara i tjänst år 1675, eftersom han blev häradsdomare någon gång mellan 1651 och 1659 och fortfarande var domare 1686, vid 75 års ålder. I ett annat dokument från 1675 ser man hur Tomas Olofsson i Orsbo handlar till sig Elinge Norregård från sin hustrus systrar, just den norregård som sedan Brita Tomasdotter i Valnäs vill sälja sin andel i 1697. Nu hade vi bevis nog för att ”min” Brita verkligen var den anklagade. Efter jag kontaktat min tiomänning kunde han även leta upp domen från häradsrätten där vår anmoder Brita Tomasdotter frias från trolldomsanklagelserna.

De fyra kvinnorna, som var Britas grannar, hävdade dock att de bara hade upprepat vad en visgosse berättat, nämligen att Britas dotter for till Blåkulla. Så kallade visgossar spelade en central roll i ryktesspridningen. Dessa gossar var professionella häxletare som genom sin "synskhet" kunde se på människor om de var häxor eller inte. De utgav sig för att vara utskickade av kungen för att peka ut trollpackor. Genom en blandning av utpressning och tiggeri tjänade de sitt levebröd. Samma visgosse hade också sagt att Brita själv inte skulle få leva länge till, underförstått att hon skulle dömas till döden för sin inblandning i trolldomsväsendet. Så blev dock inte fallet. Rätten beslöt att fria Brita från misstankarna och förbjöd ytterligare ryktesspridning om henne.

När de första anklagelserna om blåkullafärder dök upp i Österlövsta var det alltså de som spred ut ryktena som bestraffas. Varken Brita eller hennes dotter råkade ut för några rättsliga sanktioner och trolldomsanklagelserna mot Brita utreddes aldrig av rätten.

Källor:
Kristina Tegler: Bland trollkonor och ryktesspridare
goksnarehistoria.blogg.se
Svea Hovrätt – Advokatfiskalen i Uppsala län EXIe:675 1673-1676 Bild 3700 / Sida 369
Svea Hovrätt – Advokatfiskalen i Uppsala län EXIe:709 1697-1697 Bild 10870 / Sida 1073

 

 

Brita Tomasdotter frias från trolldomsanklagelser 1675

 

Strömsbergs bruk – Upplands vita pärla

Några kilometer norr om Tierp ligger Strömsberg, ett av de bäst bevarade vallonbruken.
Sommaren lider ju mot sitt slut, men ett utflyktsmål att rekommendera till nästa år är Strömsbergs café som ligger i det gamla brukskontoret precis vid Tämnarån.

Strömsbergs bruk anlades på 1640-talet och lades ner 1920, men bruksmiljön är väldigt intakt. Det gäller såväl industribyggnader som arbetarbostäder. Bruket ligger väldigt vackert kring bruksdammen.

Vid Strömsbergs bruk har följande av mina anor bott och verkat:
Ff mf mf f Johan Jansson f 1732. Dagkarl vid Strömsbergs bruk vid sonen Jans födelse 1769.
Mm fm mm mf Jan Persson Tomt 1723 - 1804-11-08. Bruksarbetare, dagkarl och körare vid Strömsberg.
Mm fm mm mm f Mårten Henning ca 1683 - 1747-02-21. Hammarsmed, mästersven och bokare vid Strömsberg.
Mm fm mm mm ff Pierre Henning ca 1628 - 1727-09. Finns vid Strömsberg 1653-1706, räckarmästare.

Strömsberg tillhör Tolfta socken. I socknen har betydligt fler av mina anor bott än de som listas ovan, framför allt på morfars och mormors sidor. Den senaste av mina anor som var född i Tolfta var min mormors farmor Anna Helena Strömbäck som föddes på juldagen 1858 i Rocknö, som ligger cirka 1,5 km norr om Tolfta kyrka. Hennes föräldrar var båtsmannen Erik Ersson Strömbäck och Greta Johanna Ersdotter. Anna Helena gifter sig 1887 med min mormors farfar Frans August Sätterström och flyttar till honom i Åkerby bruk i Österlövsta.

Tolfta kyrka ligger vid landsvägen ca fem km norr om Tierps samhälle och är en vitmålad medeltida kyrka. Till utseendet påminner den mycket om grannen i Tierp, med skillnaden att Tolfta kyrka saknar hörnspiror.