Fyra bröllop och elva begravningar- historien om Erik Ersson i Elinge

Det var inte alltför ovanligt att man gifte om sig i det gamla bondesamhället, då ens partner gått bort alldeles för tidigt. Man var dock tvungen att vänta en viss tid innan man fick gifta om sig. Detta var fastställt i 1686 års kyrkolag. För änkor var detta ett år och för änklingar sex månader. Kvinnans längre sorgetid var bl.a. till för att eventuella faderskapsfrågor skulle kunna avklaras först.
I samband med dödsfall skulle vidare barnen först avvittras, dvs deras arv skulle skiftas från boet innan änkan/änklingen fick gifta om sig. Detta var för att skydda barnen så att inte den nya styvföräldern skulle kunna förstöra arvet.

Mormors mormors morfars morfar Erik Ersson föddes 1739 i Elinge, strax söder om Åkerby bruk i Österlövsta socken. Han fick verkligen prova på det där med sorgetid. Vi tar det från början. 1765 gifter han sig med Gertrud Persdotter från grannbyn Larsbo. De får tre barn innan Gertrud dör 1770, 34 år gammal, i något som i kyrkboken anges som ”håll och stygn”, vilket är detsamma som lunginflammation.

Att klara sig ensam som bonde och änkling med småbarn var väl inte att tänka på. Nästan exakt sex månader senare gifter Erik om sig med den 23 år gamla Anna Matsdotter från Sund utanför Skärplinge, också det i Österlövsta. De får bara tre år tillsammans innan stackars Anna dör i rötfebern 1773.

Återigen nästan på dagen ett halvår senare är det dags för bröllop igen. Den 31 oktober 1773 gifter sig Erik med Maria Jansdotter, som själv hade blivit änka tre år tidigare. Hon har dessutom förlorat två barn från det tidigare äktenskapet. Hennes enda kvarvarande dotter dör några år senare, 8 år gammal, i kopporna. Erik och Maria får fem döttrar mellan åren 1774 och 1784, varav tre dör innan de fyllt fyra år. I februari 1786 dör även Maria, 46 år gammal, i rötfeber.

Kvar i familjen är då sonen Erik från första äktenskapet samt döttrarna Greta och Katarina (den sistnämnda är min mormors mormors morfars mor) från tredje äktenskapet. Erik Ersson behöver återigen en kvinna i hushållet på bondgården och hittar ännu en änka att gifta om sig med, Katarina Ersdotter som också bor i Elinge. Den här gången väntar han hela nio månader efter förra hustruns död innan bröllopet. Erik är vid det här laget 47 år och Katarina är 55, så några fler barn blir det inte. De får åtta år tillsammans innan Katarina dör 1794 i ”obstruktion”, vilket antingen kunde vara förstoppning eller tarmvred, eller något som försvårade andningen.

Erik Ersson blev alltså änkling för fjärde gången, något som kanske inte är unikt i historien, men ändå ganska anmärkningsvärt. Erik dör själv 1802, 63 år gammal, av bråck.