I Fjärdhundraland

Fjärdhundraland, eller ursprungligen Fjärdrundaland, var ett av de tre folklanden i nuvarande Uppland. De andra två var Tiundaland och Attundaland. Ett hundare var en indelning från vikingatid och tidig medeltid och syftade till ett visst antal krigare som varje område skulle ställa upp med i värnplikt. Fjärdhundra bestod av fyra hundare, Attunda åtta dito, och Tiunda följaktligen tio stycken hundare. Enligt Snorre Sturlasson var Tiundaland den rikaste och bästa bygden i hela Svitjod, och den gamle vise skalden och historikern kan man väl inte säga emot.

Fjärdrundaland omfattade Trögds, Åsunda, Lagunda, Torstuna och Simtuna härad, dvs hela nuvarande Enköpings kommun, södra delen av Heby kommun samt östra delen av Sala kommun.
När man idag talar om Fjärdhundraland menar man oftast den nordvästra delen av Enköpings kommun, som var en egen kommun mellan 1952 och 1971 (och då tillhörde Västmanlands län). Fjärdhundra kommun bestod då av socknarna Simtuna, Torstuna, Altuna, Frösthult, Österunda och Härnevi.

Centralorten i bygden är just Fjärdhundra, vars historia börjar så sent som 1906 då Enköping-Heby-Runhällens järnväg kom till. Detta föregicks av en diskussion om var stationen i området skulle ligga. Området kring Forsby, cirka 3 km öster om nuvarande Fjärdhundra, ansågs ha förutsättningar för att bli en centralort i bygden. Där fanns redan mejeri, tegelbruk, bryggeri och fyra kvarnar. Men en av de berörda markägarna ansåg att en järnvägsdragning skulle förstöra viktig odlingsmark och lyckades få både järnväg och station flyttad några kilometer västerut, till den plats där Fjärdhundra samhälle senare växte fram. Namnet på stationen togs efter folklandet Fjärdhundraland istället för det kanske mer logiska Simtuna, eftersom den placerades endast 1,5 km öster om Simtuna kyrka. Enköping-Heby-Runhällens järnväg kom för övrigt att bli ett av världshistoriens minst lönsamma företag. Redan året efter den högtidliga invigningen av järnvägen insåg man att inkomsterna inte skulle räcka till för att täcka kostnaderna. I februari 1909 upplöstes järnvägsbolaget formellt vid en extra bolagsstämma. Persontrafiken fortsatte dock, om än med ganska glesa avgångar, till 1959. Mellan 1963 och 1969 revs spåren mellan Enköping och Heby.

Alldeles i den västra utkanten av Fjärdhundra samhälle ligger Simtuna kyrka. Den är huvudsakligen byggd av gråsten och invigdes på 1200-talet. Kyrkan är nyrenoverad och återinvigdes 2011. Vid renoveringen lyftes de vackra målningarna av den s.k. Ärentunamästaren fram, och kyrkans interiör ger nu ett ljust och modernt intryck.

För att hitta anor i det moderna Fjärdhundraland måste jag gå tillbaka några generationer. Farmors farmor Edla föddes 1856 i Enköpings-Näs söder om Enköping, och hennes mormors mor Kajsa Persdotter var från Härled i Torstuna socken, ca 8 km öster om Fjärdhundra samhälle. För att hitta anor i Simtuna får vi gå till Edlas morfars mormor Sara Andersdotter, som föddes 1705 i Isby i Simtuna. Sara gifter sig med soldaten Jan Larsson Kark och flyttar till Lönsåker i Sparrsätra socken. Jan tillhör i det militära Karkesta rote, därav soldatnamnet Kark. Det finns inga anteckningar i soldatregistret om att Jan skulle ha varit ute på några äventyr, men jag tar för troligt att han var med på Upplands regementes uppdrag i öst; hattarnas ryska krig, se även Strapatser i Finland.
Antagandet styrks av att Jan och Sara får barn med jämna mellanrum fram till oktober 1738 samt efter oktober 1744, men inga barn däremellan. Det sammanfaller med svenska arméns framryckning i Finland och Jans förmodade frånvaro i fält.

Simtuna kyrka



Simtuna kyrka, interiör
 



Folklanden. Rött=Tiundaland, Blått=Attundaland,
Grönt= Fjärdrundaland. Gult=Roden. Bild från Wikipedia.